Det blev en dramatisk resa på många sätt. Det började med en två timmars väntan sittandes i kö strax norr om Nyköping. Redan där sprack våran planering om att hinna till Knällsberg först och checka in oss.
Äta måste man ju och i vanlig ordning så är det ett måste att stanna på EatAlliano i Mjölby,eftersom vi var där mitt emellan lunch och middag så blev det en kombo, dvs vi tryckte i oss så mycket det gick av buffén så vi skulle "slippa" äta middag (Till Björns förskräckelse).
Vi hann dock fram till matchstart med 15 minuters marginal. Som vanligt finns det några tappra som också åker och hejar på vårat älskade SSK.
Matchen var kul i 10 minuter sen blev det till en gäspning och en tur ner i källaren,typ. Inte nog med att matchen var skit, en publik som skriker på allt och en arbetsplats som lutar så grejerna åker ner på golvet om man inte håller i allt,samtidigt 😠.
Efter avslutad match så gjorde vi intervjuer och åkte till vårat, numera, vanliga övernattningsställe när vi är i Tingsryd, Kvarnen i Knällsberg, värt ett besök faktiskt. Uppkopplingen var inte den bästa så vid midnatt så gav jag upp och kröp till kojs. (Ha ha vi höll på att hamna i fel säng för att jag inte läst meddelandena ordentligt, men det löste sig 😉)
Vaknade upp till ett snöigt Tingsryd det hade snöat hela kvällen och natten, det var vackert men kanske inte så bilkörningsvänligt.
Tokiga som vi är så bestämde vi oss för att ta vägen över Västervik för den viktiga matchen, för båda lag, Västervik-Modo. Om man får vara efterklok så kanske det inte var det bästa valet, men men, såna är vi.
Resan till Västervik var väl inte den trevligaste, just åkmässigt, vi gjort, det var snö kanon,på snökanon,typ. På grund av väderläget så tog denna resa ungefär 1 timme längre än beräknat.
Nåväl när vi närmade oss Västervik så växlade vädret, det slutade snöa och solen tittade till och med fram. Det ingav ju hopp om hemresan i alla fall.
Det är ändå rätt trevligt att titta på en match undan att behöva känna ångesten i magen och i knoppen. Denna match påverkade dock vårat tabelläge så lite smånervöst var det ändå.
När vi kom ut efter avslutade intervjuer så hade snöovädret kommit i fatt oss. Det var knappt man såg vägen eftersom plogbilarna inte hunnit ut.
Nåväl det blev en långsam resa även hem, på 2+1 vägarna var bara ett körfält öppet på det andra låg all snö som skottats ihop. Fördelen var dock att snön gör att det blir lite ljusare.
När vi kom norr om Nyköping tog plötsligt snön slut, knappt något på marken och inget uppifrån. Man började faktiskt fundera på vilket håll man egentligen kom ifrån. Nästan som om Stockholms län var en "snöfredad" zon.
Nåväl hemma runt 22 och fixa färdigt dagens intervjuer.
Helgen slutade dock väldigt bra när vi under söndagen hade 6-årskalas för mellanbarnbarnet Bruce.
Det tog tid att få ihop denna berättelse kom lite influensa emellan, nu ställer vi in siktet på nästa resa som går norrut, om inte något oförutsett inträffar.
Äta måste man ju och i vanlig ordning så är det ett måste att stanna på EatAlliano i Mjölby,eftersom vi var där mitt emellan lunch och middag så blev det en kombo, dvs vi tryckte i oss så mycket det gick av buffén så vi skulle "slippa" äta middag (Till Björns förskräckelse).
Vi hann dock fram till matchstart med 15 minuters marginal. Som vanligt finns det några tappra som också åker och hejar på vårat älskade SSK.
Matchen var kul i 10 minuter sen blev det till en gäspning och en tur ner i källaren,typ. Inte nog med att matchen var skit, en publik som skriker på allt och en arbetsplats som lutar så grejerna åker ner på golvet om man inte håller i allt,samtidigt 😠.
Efter avslutad match så gjorde vi intervjuer och åkte till vårat, numera, vanliga övernattningsställe när vi är i Tingsryd, Kvarnen i Knällsberg, värt ett besök faktiskt. Uppkopplingen var inte den bästa så vid midnatt så gav jag upp och kröp till kojs. (Ha ha vi höll på att hamna i fel säng för att jag inte läst meddelandena ordentligt, men det löste sig 😉)
Vaknade upp till ett snöigt Tingsryd det hade snöat hela kvällen och natten, det var vackert men kanske inte så bilkörningsvänligt.
Tokiga som vi är så bestämde vi oss för att ta vägen över Västervik för den viktiga matchen, för båda lag, Västervik-Modo. Om man får vara efterklok så kanske det inte var det bästa valet, men men, såna är vi.
Resan till Västervik var väl inte den trevligaste, just åkmässigt, vi gjort, det var snö kanon,på snökanon,typ. På grund av väderläget så tog denna resa ungefär 1 timme längre än beräknat.
Nåväl när vi närmade oss Västervik så växlade vädret, det slutade snöa och solen tittade till och med fram. Det ingav ju hopp om hemresan i alla fall.
Det är ändå rätt trevligt att titta på en match undan att behöva känna ångesten i magen och i knoppen. Denna match påverkade dock vårat tabelläge så lite smånervöst var det ändå.
När vi kom ut efter avslutade intervjuer så hade snöovädret kommit i fatt oss. Det var knappt man såg vägen eftersom plogbilarna inte hunnit ut.
Nåväl det blev en långsam resa även hem, på 2+1 vägarna var bara ett körfält öppet på det andra låg all snö som skottats ihop. Fördelen var dock att snön gör att det blir lite ljusare.
När vi kom norr om Nyköping tog plötsligt snön slut, knappt något på marken och inget uppifrån. Man började faktiskt fundera på vilket håll man egentligen kom ifrån. Nästan som om Stockholms län var en "snöfredad" zon.
Nåväl hemma runt 22 och fixa färdigt dagens intervjuer.
Helgen slutade dock väldigt bra när vi under söndagen hade 6-årskalas för mellanbarnbarnet Bruce.
Det tog tid att få ihop denna berättelse kom lite influensa emellan, nu ställer vi in siktet på nästa resa som går norrut, om inte något oförutsett inträffar.
