Tur och retur Flen-Halmstad 866 km på 16 timmar med en hockeymatch inkluderad

Då var det dags för playoff 1 och att stifta bekantskap med en ny arena i södra Sverige.

Vi åker från Flen vid ca 11.45 då Björn hämtar upp mig, han har åkt från Åkers Styckebruk där han arbetsplats ligger. Det kommer att bli ett händelserikt dygn eftersom vi båda två är tvungna att jobba torsdag morgon och fredag morgon på grund av olika omständigheter.

Vädret är snöigt i Flen men blir ”skitigare och skitigare” ju längre söderut vi kommer, torkarbladen får jobba.

Vi stannar och fikar och fyller på energibehovet vid Östgötaporten, som vanligt. En lite tidig eftermiddagsfika kan man säga. 

Sen är det dags att ge sig ut på E4:an igen. Dagens röda tråd verkar vara, typ hjärtinfarkt av långtradare som svänger ut precis framför som man får tvärbromsa eller tänker börja svänga ut när man håller på att köra om, har långtradare inga backspeglar frågar man sig. Det blev några väl valda ord av passageraren i våran bil kan jag upplysa om.

Vid Vilsta Kulle strax norr om Huskvarna är det dags att stanna och fylla på spolarvätska. Det är inte så mycket snö utan mest slask så det blir lite smutsigt.

Nedanför Jönköping blir med mera snö och torrare vägar igen.

Och där "in the middle of nowhere har det landat några ufon

För att fördriva tiden har jag med mig en stickning och det blir ca 45 cm snodd stickad mellan Ödeshög och Skillingaryd, så då var det arbetet färdigt.

Söder om Värnamo är det inte mycket snö kvar och torr och fin väg. 

Ny paus i Ljungby och nu är det smutsigt väglag igen, tur att vi fyllde på spolarvätska.

Framme i Halmstad och ett litet stopp i affären rakt över arenan för att köpa nåt att dricka och tillbehör till den hemmagjorda risifruttin vi har med oss, nattamat.

Framme vid arenaområdet som är riktigt stort. Flera hallar som hänger ihop och med ishallen längst bort. 

När vi kommer så kommer också spelarbussen och det står en vaktmästare och håller upp dörren och spelarna visas in till sitt omklädningsrum, det ser ungefär ut som när landslaget kommer J

Vi välkomnas också av samma vaktmästare som följer oss till pressläktaren där vi installerar oss. En man från cafeterian kommer ut med dricka till oss och vi är sen välkomna in i pausen på kaffe och tilltugg.

”-Vilket proffsigt mottagande” säger vi

”-självklar det är viktigt att man känner sig välkommen när man kommer hit, det gynnar oss och det gynnar sporten” säger de vi pratar med.

Det kan man kalla serviceminded, tänk om alla hade samma tänk.

Lite old fashion arena med tombola i ena hörnet där man kan vinna choklad och chips. Känns som om det är god stämning runt hockeyn i Halmstad. 

Om man ska anmärka på något så hittade jag 1!!! Damtoalett med 4 toaletter på och den låg i ena hörnet av hallen och på hela långsidan fanns det 8!!!! Hertoaletter, hur många toar det fanns innanför varje dörr var jag faktiskt inte in och kollade J

Vinst med buller och bång och dans och hurrarop.

Vi styr kosan hemåt och jag skriver matchrapport i bilen. Det blir ett stopp i Ljungby och besök på Donken faktiskt, trots vinst. Intar måltid samtidigt som jag skriver klar rapporten på datorn, personalen kollar lite konstigt men det finns ju wifi där så jag kan skicka iväg rapporten.

Vi åker från Ljungby strax efter 23 och styr kosan hemåt. Det är vi och lastbilarna som är ute på vägarna. Lugn hemfärd och vi pausar och äter lite då och då. Ett längre stopp vid Östgötaporten så vi går ut och fryser lite så vi inte somnar. Det gör ju passageraren ändå bitvis men inte chauffören som tur är. 

När klockan står på 03.34 kliver vi in genom dörren, slänger oss i sängen för 05.10 ringer väckarklockan och det är dags att gå upp och jobba.

Vad gör man inte för laget

Over and out för denna resa tills vi ses igen var och när det nu blir

Visby away, för andra gången 12-14 februari 2016

Nu är vi hemma efter den andra resan för denna säsong till Visby. Vi far över redan på fredagen och åker kommunalt från Östertälje, buss direkt till Nynäshamn. Grådisigt och snålblåst, ”-det här verkar bli blåsigt den här gången också tänker jag”

På båten så intar vi lite lunch och kostar på oss varsin öl faktiskt, matchen är ju inte förrän i morgon, lördag.

Vi har sällskap på båten av Fredrik, som missade matchen i höstas och tar chansen den här gången. När vi kommer av båten så ler solen emot oss och överresan var helt okey, det var knappt några vågor alls.

 Fredrik möts upp av en kamrat ur ”Gamla SSK” Göran som bor växelvis på Gotland och i Södertälje. Han har vänligheten att skjutas oss till hotellet så jag slipper gå, allra ödmjukaste tack.

Vi bor på Solhem ett hotell jag faktiskt bott på förut, i början av 80-talet och med ett annat hockeylag från Södertälje.

När vi installerat oss och välkomnats av Ullis som bor i ”vårat” rum när det annars står tomt. Vi går en sväng för lite inköp, både sånt som går att äta och går att dricka. Sedan myser vi ner oss och kollar på finalen på ”På Spåret” en skön fredag.

På lördagen blir det långfrukost, Melodikryss och lite Vinterstudio. Sedan tar vi bussen ut till köpcentret som ligger strax intill ishallen. Vi intar en lättlunch och medans vi sitter där bryter det ut någon sorts snöstorm som varar i typ 2 minuter.

Vi vandrar vidare till hallen och förbereder oss för ”problem” att komma in och att få någonstans att sitta. Det visar sig att vi inte behöver ta till stora släggan utan får plats bredvid de som websänder. Mottagandet från sportchefen var väl aningen frostigt, men vi bestämde oss för att vara övertrevliga och det hjälpte tydligen.

Matchen blev väl inte riktigt samma klang och jubelförställning som i höstas så det behöver vi väl inte orda så mycket om det.

Vi beställde ”färdtjänst” hem också och blev skjutsade till hotellet. Väl framme och uppackande av dator ock kamera spred sig paniken, Ipaden låg kvar i ishallen. Nu sattes det igång en febril verksamhet. Jag ringer sportchefen och Björn ringer vår materialare Spider. Ipaden blir återfunnen och levereras till Spider som precis var på väg att kliva på bussen, han tar med den till deras hotell och vi går dit för att hämta den. Vi passar på att inta våran middag där också.

Tidig sänggång, båten går redan klockan 8.00 på söndagen så vi säger gonatt till Ullis och släcker lyset.

På söndagsmorgonen hämtar vi våran frukostpåse som vi beställt från hotellet. När vi går ner till båten är det precis tyst och vindstilla, det känns som om bara vi är vakna på hela Gotland

Det blir en lugn hemresa och efter att ha intagit frukosten så tar vi en liten tupplur och börjar sedan redigerar bilderna vi tagit under helgen. 

Jodå det sitter ett härligt hockeygäng på båten också, lite utspridda, en del kopplar av och en del umgås J

Väl tillbaka i Nynäshamn så får vi vänta på buss en stund, men vårsolen värmer så det gör inte så mycket. 

Ju närmre Södertälje vi kommer desto mera snö blir och när vi går till bilen, som står rätt ensam och lite översnöad, ser vi en gul lapp som sitter på rutan. Vi hade väl inte riktigt reflekterat över skylten 24 timmar eftersom vi stått där förut när vi varit borta över helgen.

Så tack för det Södertälje kommun, det var en fin Alla Hjärtans dag present J

Här kommer lite bilder från resan

Overand out för denna gång på torsdag styr vi kosan mot Halmstad

Två bortaresor och lika många poäng -Troja och Västervik

Under onsdagen den 2/3  begav vi oss ner till Ljungby för returmötet mot Troja. Först lite sjukgymnastik för en ond rygg och höft. Det är strålande sol och bra körväder. Det blir ett litet stopp och energipåfyllning vid Östgötaporten. När vi passerar Vättern är solen på väg och det är vackert, nästan så man får lite vårkänslor.

Framme vid Ljungbys nybyggda arena blir vi mottagna av funktionärer som följer oss till pressläktaren. Min första fråga är ”-Var är chokladhjulet ?” Det var lite pittoreskt när man kom dit och man kunde gå och spela på chokladhjul i pausen J. ”-Det har vi tagit bort blev svaret, men vem vet det kanske återkommer”

En mycket fin arena med bra service, det där är nog ett lyft för Ljungby. Vi fick eget rum att sitta i, fast jag hade nog hellre suttit ute på pressläktaren, så man fick ta del av ljudet lite bättre, men det här gick alldeles utmärkt det med. Möjligheten för fotograf var också alldeles utmärkta och bra samarbete mellan de fotografer som var på plats.

Trevligt arrangerat också med presskonferens efter match, det har inte ens vi på hemmaplan J.

Som sagt väldigt bra service och när vi åkte hem fick vi med oss en välfylld termos kaffe så vi skulle orka köra hem.

Meeen, det var två saker jag missade

1: Träffa familjen Nielsen som precis hann åka innan vi hann ner i spelargången

2: Ta den däringa ”Trucken” i örat för hans uttalande på deras spelarpresentation i somras ;-)

Men vem vet vi kanske får stöta på varandra fler gånger den här säsongen?

UFOn i skogen in the middle of nowhere

___________________________

Så var det dags att bege sig till Västervik för seriefinal. Det är rätt grådisigt och skitigt åkaväder men humöret är på topp om än något nervös. Det tar ju inte så lång tid att ta sig till Västervik så vi hinner bara med en kaffepaus och det i Ringarum som vanligt. På väg tillbaka till bilen ser vi ”snyggbussen” fara förbi.

När vi kommer lite närmare börjar det låta konstigt om bilen och Björn fick ut och kolla under bilen. Det gick inte sedan att köra så fort men framåt går det.

Vi fortsätter ner mot Västervik och intar uppladdningsmåltiden på en pizzeria i Västervik innan vi ger oss i väg till hallen. 

En hall som vi börjar bli bekanta med det är tredje gången nu på ett år.

Vi installerar oss på presshyllan där det är lite annat folk än oss också. Det börjar med att vi får leta efter förlängningssladd, eller rättare sagt skickade någon annan att göra, sedan skulle vi installera internet och den lappen skulle ligga i kuvertet vi fick, det gjorde det inte så nu blev det ut och jaga funktionär igen. Sen skulle Björn ner och fota, det gick inge bra för det fick han inte”han stog i vägen” varför ge fotoackreditering om man inte har något att erbjuda L. Ut och jaga funktionär igen som sa ”-att det fick man visst, stå där om man hade ackreditering” Två stycken något tjuriga funktionärer var hans sällskap under matchen.

Det börjar bra när Västervik, kommer in till sitt intro kastar några ljushuvuden in SSKflaggor på isen, inte så smart kanske, det finns ju en skaderisk om något fastnar i isen. Och när det sedan blir ceremoni så skriker klacken, så man inte hör något alls vad som sägs, kanske inte helt genomtänkt det heller.

Bortsett från det höll våra supportrar igång och försökte stötta laget så gott det gick, tyvärr så blev det tystare och tystare, fullt förståeligt, ju fler mål som trillade in i baken. En stor eloge dock för det engagemang som våra supportrar visar.

Så det där med matchen stryker vi ett sträck över.

Nu till hemresan, den hade ju kunnat vara roligare, både resultatmässigt och fordonsmässigt. Det går inte att köra fortare än 60 km/tim och utan radio eftersom vi var tvungna att höra så det inte började låta mer.

Vi gav oss iväg ett bra stund innan spelarbussen men det tog inte lång tid innan de var ifatt, och förlåt Tommy för att ni fick ligga bakom oss en stund innan det blev två+ett väg.

Vi var tvungna att stanna och handla i Söderköping som hade ett ICA som var öppet länge på kvällen. Vi var tvungna att få nåt i oss där också så det blev ölkorv, mackor och kaffe.

Att köra sakta är ju inte så alltid populärt så man fick ju lite helljus i backspegeln, men några hastiga inbromsningar rådde bot på det.

Inget ont som inte har nåt gott med sig, vi slapp Mello eftersom vi inte var hemma förrän ca 22.00 och då blev vi överfallna av två hungriga katter.

Trötta och griniga blev det natt runt midnatt

ps. noga efterforskningar under söndagen visade sig att ett hjul satt lite löst ds

Over and out för nu