En händelserik resa till Danmark

 Så var det dags för årets försäsongsresa där det hände det mesta. Vi startade i arla morgonstund med solen i ryggen. 

Vi hämtar upp Per och Anneth i Brunnsäng, förra året körde dom så i år var det våran tur. Vid Sillekrog hade vi första stopp med frukostrast, fortfarande med sol om än något molnigare. När vi åkte ut från parkeringen så hörde vi nån som tutade frenetiskt." -Var det på oss? nä det kan det väl inte va?" Vi fortsätter köra och tutandet fortsätter. "-ah nån har inte stängt dörren säger Björn. Tre dörrar flyger upp och igen med gapflabb i bilen. Folk omkring tittade lite konstigt. 

Strax utanför Kolmården kom regnet lite smått men ändå helt okej.

Efter vårat andra stopp i Ödeshög och Östgötaporten kom skyfallet, och som det regnade. Det var att dra ner på hastigheten och ta det lugnt. Just som vi höll på överlade om vi skulle stanna i Ljungby för lunch eller om vi skulle fortsätta en bit till så flög ena torkarbladet av, och lägligt på förarsidan. Då vi åkte på motorväg så fanns det inte så många ställen att stanna på för att "vika upp" torkarbladet så fick vi vackert åka en bit till en avfart.

Det blev sedan besök på Biltema i Ljungby och in och köpa nya blad, då hade regnet i stort sett upphört så vi passade på att luncha där också. Hittade ett rätt okej ställe typ "American style". Old Mike hette det om jag inte minns fel.

Nåväl, mätta och belåtna fortsatte vi vår färd mot Helsingborg och vid överfarten är det stiltje och solen börjar leta sig igenom molntäcket. Vi hittade till vårat hotell i Lyngby efter lite snurrande, det är inte lätt för chauffören med 3 st pratande GPS:er.

Vi var lite tveksamma till detta hotell då vi läst att det fått dåliga recensioner men vi blev glatt överraskade. Stora fina rum med vacker utsikt över Lyngby, att det låg uppepå ett köpcenter gjorde ju inte saken sämre.

Vi behövde ju äta innan match och nere i köpcentrat hittade vi en typ av food court men olika alternativ. Vi valde lite olika alternativ, Jag och Björn valde pasta där de stod och gjorde pastan vid beställning. Gudomligt gott.

Så  blev det dags att ge sig iväg till hallen i Rungsted, fortfarande med pratande gps:er som inte var helt överens. Det var härlig stämning i hallen men jäkligt kallt. Det var inte så mycket till medialäktare så vi fick sitta med datorn i knät och samtidigt försöka blåsa värme i fingrarna. Vi fick med oss en puck hem också till vår samling. 

När vi kom ut från hallen var det nästan tropisk värme, det var så glasögonen immade igen nästan. Tillbaka till hotellet för lite jobb med bilder och en lite efterfest.

Lördag morgon och dags att se vad frukostbuffén har att erbjuda. Vi blir positivt överraskade, det bjöds på det mesta och lite till. 

Efter en lång frukost så blir det lite vila och melodikrysset innan vi ska bege oss till nästa hall i Herlev. Vi har lite intressanta diskussioner om var vi ska äta och hur vi ska ta oss dit. Våra resvägar är nästan det mest spännande(igen) på vår resa. Vi hittar ett hak som verkar servera det mesta och ligger bara några minuter från hallen. Nåväl ner i bilen och knappa in på våra respektive gps:er, som inte är riktigt synkade . Det hela hade nog gått bra om inte hela Köpenhamn var uppgrävt och enkelriktat. Blev några varv  i några rondeller, nåväl vi hittade fram till slut till ett lite köpcenter typ Hovsjö Centrum. Mathaket vi hittade hette "Farfars" och visade sig vara ett guldkorn samt att det sponsrade Herlev, det var lite kul.

Vi kommer fram lite sent, efter ytterligare lite snurrande, till Herlevs ishall. Här var det något bättre förutsättningar för media med en lite pressläktare till och med. Nåväl efter väl genomförd match både från oss på pressläktare, på isen och på läktaren så ger vi oss tillbaka till hotellet.

Vi beslutar oss att ta tåget in till Köpenhamn för middag. Per och Anneth som varit ute på promenad på förmiddagen(när vi löste Melodikrysset) har rekat vägen till tågstationen. Det visar sig att för att komma ner i gatuplan från receptionen så får ta oss nerför en miljon trappor ungefär, jätteskönt för mina knän, not.

Det är bara en liten promenad till tåget och vädret är strålande. Som vanligt har vi lite olika uppfattningar om hur vi ska åka och åt vilket håll, eller egentligen mest Per har en annan uppfattning.

När vi kommer in till stationen har vi lite beslutsånget var vi ska ta vägen, vi vill ju gärna se höjdhoppsfinalen så en sportsbar med friidrott skulle inte vara fel. Vi hittar ingen direkt via maps så vi står i valet och kvalet om vi ska traska ner till Nyhavn. Jag inser dock att mina knän inte riktigt skulle hålla för den promenaden.(Det ska senare visa sig vara en jäkla tur att vi inte gick åt det hållet). Så vi styr kosan åt andra hållet där det ska finnas någon form av sportsbar, inne på den så inser vi att det var inte riktigt vad vi var ute efter, varmt, högljutt och bara fotboll.

Vi hittar dock ett lite kafe närmare torget som har några trevliga uteplatser. Kockan börjar närma sig 20:00 och helt plötsligt blir det ett förskräckligt oväsen och körande fram och och tillbaka på målade polisbilar, civilia polisbilar, ambulanser, pikétbussar och andra stora fordon som man kan förvänta sig att insatsstyrkan sitter beredd i (fast andra i sällskapet påstår att det var en teknikerskåpbil, typ). Det måste ha hänt nåt, konstaterar vi och börjar scrolla nyheter. Jo då skottlossning i Christiania, fem skjutna varav en död. Ska tilläggas att Christiania inte ligger långt från Nyhavn, tack mina onda knän att vi inte gick dit.

Nåväl god mat och dryck och ett VM-guld njuter vi av på andra sidan stan. Jag höll dock på att bli blåst på min prosecco eftersom servitrisen valde att stjälpa i kull just mitt glas.

Efter några timmar på ett som vi sedan såg var något form av kulturcafé så är vi på väg hem med tåget. Vi hittar ett öppet "Netto" så vi får med oss några flaskor bubbel och lite annat smått och gott. När vi kommer från till entrén till hotellet så tittar vi upp mot de ca miljonen trappstegen och gör oss beredda på att bestiga Kebenekajse, då gör vi (läs jag) en upptäckt. Det finns hiss, hur kunde vi missa den, och Per och Anneth som gått ner och uppför den 2 gånger redan. Gissa om vi brister ut i skrattblandad gråt, eller rättare sagt vi skrattar så tårarna rinner.

Tillbaka på hotellrummet bestämmer vi oss för att skippa efterfesten, det är ju en dag i morgon också. Skippat efterfesten gör dock inte grannarna ovanför ca 01:00 drar det igång ett jäkla liv och musik på hög volym.  Själv stoppar jag i hörlurarna, sätter i gång en bok och somnar om.

Söndagmorgon och en dag för utflykt och äventyr innan det är dags att bege sig hemåt. En storstilad frukost idag också med mycket smått och gott på frukostbuffén. 

I Lyngby finns ett ställe som heter Sorgenfri Base Camp en form av studentbostäder om jag förstått det hela rätt. Det är byggt så att taket och omgivningarna är promenadstråk med mycket växtlighet på och bredvid omgivningarna. 

Förra året när vi var i Oslo så gick vi omkring på taket på operahuset, denna resa går vi omkring på taket på ett bostadsområde, våran resegrej kanske att gå omkring på tak 😉Vad månne det bli nästa år?

In i bilen igen efter denna utflykt och bege sig till Helsingör för återresa till Sverige. Vi åker ner till hamnen och tar en liten promenad men vi ser varken, Dan eller nån annan av  poliserna inte ens Otto ser vi smyga omkring bland sjöbodarna. Men vi ser en båt på land slående lik Dans båt (om ni följt serien "Morden i Helsingör" förstår ni vad vi menar).

Överesan går fort så tycker jag att båtresor ska vara, vi hinner dock in i taxfree för lite smått och gott här också.

Vi kommer i lite otakt i ätandet idag men varsin glass och lite annat på mack i Helsingborg blir vår färdkost medans vi väntar på att komma fram till det stora middagsmålet, Eat Alliano i Mjölby och idag med chokladfontän. Som vanligt matkoma deluxe.

Hemma framåt kvällskvisten trötta och nöjda med denna helg lämnar vi av vårat ressällskap, nästan vid dörren.

Sen kom den och hemsökte oss alla, förkylningen från helvetet, vi sjuknade in alla fyra med början måndag för att sedan sänka oss alla i ca en vecka. Det är farligt att åka på utlandsturné 😉

Så over and out för denna gång