En resa till Västerås, hemresa i ilska och frustration

I tisdags bar det iväg till Västerås och känslan i kroppen var god, ja dt fanns ju ett litet orosmoln men inte så stort.Vi blir lite sena iväg men vi har plats på pressläktaren idag så vi är inte så stressade ändå. Vi har ju aldrig varit på pressläktaren där förut blev lite förundran av placeringen, den var okej men lite annorlunda. Vi hade fotoackreditering också och det kändes proffsigt att man fick låna både hjälm och väst.

Pressfotograf Sundberg

Gick igenom bilderna som fotografen tagit och tänkte "-men vad har människan tagit kort på, vad är det där för gammal tant? men oops det var ju jag!" Uppvaknandet är ibland smärtsamt.

Pressläktaren 

Ja det var en smärtsam match på flera sätt. Att få en nyckelspelare skadad samt efterspelet till det. Förlusten var också oerhört jobbig. Jag brukar inte kritisera spelare och tänker inte göra det nu heller, men vi kan väl konstatera att vi förlorade på individuella misstag.

Under hemresan skrek jag ut min frustration och förbannade allt och alla men efter lite "flaxande och kraxande" som Mamma Mu skulle ha sagt så lugnade jag ner mig lite, men en viss irritation kvarstår dock.

Mest på hur man kan uttala sig om saker när man inte ens har varit närvarande. När man ser en människa blivit skadad och varit märkbart tagen av situatioen, och höra folk som inte ens har varit in närheten säger att han (och laget) fejkar då blir jag lite irriterad.

Nåja slutet gott allting gott skadan var inte så farlig och det tackar vi för. Hemresan gick bra, efter mitt lilla utbrott och vi var nästan hemma tidigare än vad vi brukar vara på en hemma match.

En liten tripp till Uppsala

Idag bär det av till Uppsala för en match mot Almtuna, men först ska det kalasas lite här hemma. Idagarna har vi ju både en tvååring och en fyraåring i familjen. Kalaset firas för barnbarnet Tilo som fyller 4 år på tisdag. Bruce som egentligen fyller idag, lördag, får vänta med sitt kalas till nästa helg. Vi ger oss iväg när det festas som mest och hoppas huset står kvar när vi kommer hem.

Det är en strålande vinterdag och det faller flingor så där fint, som det egentligen borde gjort på julafton. Men vi får glädjas åt snö, pulkaåkning och skidor nu i stället.När vi har åkt några mil så har det slutat snöa och solen skiner så där härligt emot oss.

Väl framme i Uppsala ser vi att det har hittat dit en hel del SSK fans också, det är rätt bra med "korta" bortamatcher ändå det gör att fler kommer och kan stödja även på bortaplan, kul. Vi tas emot av vår "Almtunavän" Victoria, som håller på Björklöven men bor i Uppsala, är hockeynörd så då måste man ju hitta ett hockeylag att hålla på där man bor. Hon sitter också i motståndarnas utvisningsbås under matcher och är båsdörrsöppnare.

Det är dramatiskt redan innan match i Metallåtervinningsarena idag. Sönderskjutet plexiglas mot SSK klacken och väldigt nära att träffa en viss herr Mistlur.

Vi sitter i presshytten idag och fick frågan från en annan suppoerter om det inte va lite tråkigt när man inte kunde leva sig in i matchen ordentligt. Ja både och kanske, det är definitivt bra för både hals och nerver att sitta där när man måste fokusera på sin uppgift, och blodtrycket mår nog lite bättre också. Sen ser man saker och ting ur ett annat perspektiv också eftersom man oftast sitter tillsammans med "motståndarskribenter".

Hemresan går lugnt tillväga med ett litet stopp på Donken i Uppsala. När vi kommer hem står huset kvar och katten har tröttnat på att vänta på att vi ska komma hem utan har gosat ner sig hos Tilo istället.

Ja i dagens match blev det lite bensinstopp för vårat kära SSK men det är bara att fylla upp tankarna till tisdag och matchen mot Västerås, väl mött då.

Mot Oskarshamn i snöglopp

Då var det dags att ge sig iväg till Oskarsham, ...och det snöar. Första snöresan i år men å andra sidan är det ju vinter så det vore väl konstigt om vi inte skulle få snöfall nån gång under denna säsong. Det var bara att skrapa bilen, packa in väskorna och lyssna på melodikrysset första delen av resan.

Det snöar ända till en bit nedanför Söderköping, sedan blir det regn och plusgrader. Vi stannar till för en fika Ringarum och stöter ihop med lite SSK folk. Vi fortsätter ner mot Oskarshamn där vi hinner in i centrum för en bit mat.

Vi sitter på pressläktaren idag och riggar datorn innan vi ger oss ut i arenan för att fota lite. Det är en stor SSK klack på plats och dom hörs vill jag lova. Vi träffar också på Mikaela som driver hockeybloggen http://div1hockey.se/, vi försökte få till en intervju med hennes sambo, men han var lite ledsen efter förlusten, så vi får väl göra ett nytt försök nån annan gång.

Matchen blev en nagelbitare trots ledning i första perioden, men slutet gott allting gott och glada spelare tackar den ditresta publiken.

Vi stannar kvar ett tag för lite intervjuer som finns på http://burskydd.blogspot.se/ och http://pucksnack.com/category/hockeyallsvenskan/ det var idel glada miner hos våra SSK spelare.

Hemfärden startar i ösregn men det övergår ganska snart i snöstorm och en väldigt lugn och långsam resa hem.

Väl hemma framåt småtimmarna så skrivs det färdigt både här och där och läser alla fina ord våra pojkar får på de sociala medier som bjuds sådant värmer i hjärtat. Till sist så bjuder vi på en segerdans. Väl mött nästa gång.

Äntligen..on the road again

Ja det var ju ett tag sen sist vi var på en resa. De senaste bortamatcherna har varit väldigt långväga, Haparanda, Umeå, Ängelholm och Karlskrona på grund av nytt jobb och andra anledningar harvi inte riktigt mäktat med dessa långresor. Tyvärr men det är bara att gilla läget och kämpa på. Idag kom vi i alla fall iväg, det var ju en E4 resa så det var ju bara att ställa in farthållaren och gasa. Vi kom ut till en bil som var lite nerfrostad så det var bara att skrapa rutor..

Det blir ett stopp på Sveriges bästa matställe Eat Aliano, som den här gången också har en alldeles förträfflig chokladfontän. Matkoma är som vanligt ett faktum.

Vi far vidare från strålande sol till regn och den tråkigaste körsträckan tillbringar vi med Marie Hallmans hockeypod avsnittet med Linus Fröberg och Sebastian Idoff. Det gjorde dena del av resan väldigt mycket lättare.
Framme i Ljungby har vi pressläktarplats i dag. På väg dit träffar vi Mistluren som också tagit sig dit, det dyker också upp några lokala SSK supportrar, sånt gillas.
Vi träffar också Sebastian Idoffs mormor, en av de häftigaste människor jag träffat. Det är alltid lika trevligt att ses, och inte behöver vi gå hungriga därifrån i dag heller. Matkoma nr 2 idag.
I andra periodpausen blir det ett annat kärt återseende , Jonte Nielsens föräldrar Rolf och Sussie. Det blir en trevlig pratstund och periodpausen går alldeles för fort.
Matchen blir väl inte riktigt vad vi har tänkt oss. Förlust med 5-2. Vi pratar med några av spelarna innan vi åker, det är nedstämda men ändå inte uppgivna. De vet vad de kan och tänker bevisa det också.
Hemresan startar med en poliskontroll men Björn är nykter och vi får fortsätta..
 Det är mycket tankar som snurrar i huvudet på vägen hem. Sist i HA , hur kunde det hända? Vad kan vi supportrar göra för att hjälpa till att lyfta laget? Tror fortfarande på att det rätta är att stötta och supporta och det tänker vi stå fast vid.
På väg hem så får vi läsa om en aktion igångsatt av några "supportrar" de tänker vänta in spelarbussen för att "ställa spelarna mot väggen och att de ska förklara varför de gått så dåligt". Men hallå vilken ände utav kroppen tänker man med? Tror man på fullt allvar att spelarna är bekväma i den här situationen? Har man någon form av empati eller ens kunskap om hur idrottspsykologi fungerar? Eller har man nån sorts kunskap om nånting överhuvudtaget?
Förstår man att det är negativ publicitet för SSK? Vem vill spela i ett lag där man kan bli utsatt för sådana saker från fansen och där man faktiskt inte är trygg på väg till och från jobbet utan behöver polisbevakning vid sin arbetsplats? Vem betalar den polisnotan förresten?
Allt detta som gjorde mig så himla arg bidrog nog till den feber som fortfarande håller i sig 7 dagar efteråt. På nåt sätt kommer det att komma någon "motaktion" från oss som tror på killarna och är där och stöttar oavsett. Vet inte riktigt hur än bara.
Det här blogginlägget har tagit tid att skriva på grund av sjukdom. Det har hänt en del på det nya året, ny headcoach, vinst mot BIK med 3-0 och tipsvinst till mig. God fortsättning på det nya året alla. Avslutar med kloka Nalle Phu.