fredag 30 augusti 2013

SSK-Almtuna i Åker

Idag företar jag mig en spännande resa. Eftersom Björn jobbar får jag åka själv. Båda bilarna är upptagna och vad gör man inte då för sitt älskade SSK? Jo man åker tåg och buss förstås för att få se sina hjältar. Att ta sig dit verkar ju vara rätt smärtfritt men om inte Björn hinner jobba klart i tid så kan det här bli väldigt spännande, hur tar man sig hem då tro. Ja ja den tiden den sorgen, det viktigaste är i alla fall att man är framme vid matchstart, sen löser det sig säkert.
Startar 16.15 i Flen

Resan till Eskilstuna gick ju snabbt hann knappt börja skriva.Där var det dags för tågbyte som ska föra mig til Läggesta där det är dags att byta till buss, den här sträckan går nog ännu fortare än förra.
Hockeyväder, dvs solsken över Eskilstuna

Under resan till Läggesta ringer Björn och berättar att han inte kommer att hinna jobba klart och inte vet när han kommer hem till Sparreholm. Ja som sagt det här kommer att bli MYCKET spännande, strandsatt i Åker?Kan ta mig till Eskilstuna eller Södertälje, men sen då? Ja ja det löser sig nog.
I Läggesta får jag sällskap med Andreas @Materialspelare som också tagit tåget, fast från Stockholm, det känns skönt att det finns människor som är lika tokiga som jag och gör allt för att se våra hjältar.

I väntan på en buss

Är framme i Åker ca 1 timme innan matchstart, det är ingen rusning till biljetterna direkt. Efter en kaffe i cafeterian så sätter vi oss på läktaren. Det blir kortsidan för på långsidan ser man inte alls så bra. Det är väldigt nära publik och sarg och under uppvärmningen känns det som puckarna viner runt öronen och man får ducka några gånger. Det är några puckar som far upp på läktaren farligt nära att träffa några åskådare. Bakom målet sitter också ett gäng som brukar bete sig illa just vis Almtuna matcher , så också idag. Jag menar vad finner man för nöje i att sitta och skrika könsord och peka finger till motståndarmålvakten. Tror man att man är rolig? Har man verkligen så lite självinsikt? Suck, det blev två perioder av tandagnisslan och bita ihop inte riktigt det jag förknippar med hockey.

En puck som nästan träffar en åskådare framför mig

När jag sitter på läktaren ser jag min räddning så att jag inte behöver tillbringa natten i Åker. 
Tack familjen Gillner som såg till att jag kom hem tryggt och säkert.
Efter matchen är det autografskrivning och vi stannar en stund så Hugo, sonen i familjen, kan få sin tröja signerad av sin stora idol Robert Carlsson.
Hugo får sin tröja signerad av Pastrnak, Enga,Rindal, Lundström, Hansén och Bokros. Sedan även av coach Strömwall, Fleury och Robert Carlsson

Det går att vara sist ut från parkeringen även om det inte är Björn och jag som åker.
 I Malmköping möter Björn upp för att se till att jag kommer tryggt hem den sista milen på denna äventyrsföljda resa.
Jo just det det spelades ju en match också och den vann SSK  i sudden. Avgörande målet gjordes av Jason Gregoire som gjorde mål  i sin fjärde match i följd, må den trenden ta lång tid innan den bryts

























Inga kommentarer:

Skicka en kommentar